Det är något alldeles särskilt med den andra advent. Den första ljuslågan har hunnit brinna en tid, och nu tänder vi den andra — ett tecken på att december långsamt öppnar sig och att både mörkret och ljuset får ta plats. När året börjar närma sig sitt slut är det många av oss som känner av trötthet, behov av eftertanke och en längtan efter mer stillhet än dagarna ibland tillåter.
Därför vill jag låta den andra adventsmeditationen bli en inbjudan till djup vila och mjuk återhämtning.
En stund där du får sjunka ner bakom allt du gör, allt du hanterar och allt du försöker hinna med — och istället vila i det du är.
December har ofta sin egen rytm; den kan vara vacker, men också krävande. Det är lätt att tappa bort sig i alla förberedelser, i andras behov eller i de känslomässiga skiften som ofta kommer när året går mot sitt slut. Därför blir det ännu viktigare att skapa små rum där du får släppa taget och bara möta dig själv med vänlighet.
En meditation leder dig varsamt in i ett landskap av tystnad och mjukhet — en plats där du kan få tillåtelse att släppa allt du bär, även bara för en liten stund. Här får kroppen vila, andningen fördjupas och sinnet stillna, så att du kan hitta kraft inför det som återstår av december.
Min förhoppning är att denna andra advent får bli en påminnelse om att vila också är ett sätt att ta hand om andra — för när du landar i dig själv, landar livet runt dig också.
Jag hoppas du låter meditationen bli ett litet andrum i din dag.
Ett andetag i taget, ett ljus i taget.
Välkommen till din egen inre stund!
Tacksamhet & Inre Vila
I en tid av tempo och förväntningar får du här en stund av tacksamhetens kraft. Den här meditationen hjälper dig att se det som bär dig, det som värmer, det som redan finns men som du kanske glömmer bort att se.
Ge dig själv 13 minuter och låt tacksamheten bli en plats att vila i!